skatansurtant

Åter igen är det allt för länge sen som jag skrev...men denna gång som har jag verkligen en ursäkt för det!
Jag har jobbat massor och när jag väl har kommit hem så har både lusten och orken bara runnit ut i sanden..(tyvärr)

Men jag kan säga att jag INTE har mått speciellt bra dessa veckor som har gått! Jag har/hade börjat leta efter en lägenhet och fått ett erbjudande om en. Men tog mig en funderare på om detta var verkligen det jag ville? Visst är det/var det..det senaste året/åren har min sambo inte behandlat mig speciellt snällt...mer som jag har vart en stryk rädd hund..och de stackars få gånger som han visat något så är man tacksam för att man får den uppmärksamheten och fogar sig och får en klapp...
Detta har gjort att jag inte har mått tipp topp utan svävat mellan att lämna eller att stanna kvar...trots allt så finns känslorna där..

I går så fick sambos barns mamma nog och pratade rejält med oss båda två..:) Kändes ungefär som man var 14 igen och man hade gjort något dumt..men detta var nog välbehövligt för oss båda två..dels vägrar sambon att ställa upp så att det finns en möjlighet till att göra mig sams med släkten igen...dels har han behandlat mig som skit! Att inte veta vilket humör han är på när han kommer hem från jobbet..utan man ska tassa på tå..(nej tack)..Men hon tog tag i detta..lyssnade på oss båda två och tog ingens parti alls..(tack)..