skatansurtant

Sitter här och tänker lite

I Söndags så var det ju alla hjärtans dag, den dagen man som upptagen man/kvinna trots allt förväntar sig något av den man lever, är tillsammans med.
Dock så behövs det inte köpas saker, men en liten öm klapp på kinden eller bara ett litet "jag tycker om dig" kan vara ack nog så mycket värt att få höra.
Känslan av att få sig omtyckt och veta att man är något speciellt.

Sambon hade ju vart i väg på kryssning under denna helg, kom hem och var bra på lyset.
Känslan kommer över mig att jag nog trots allt hade förväntat mig en liten present från honom på denna speciella dag.
Även om jag ska erkänna att det är mera värt att få en uppskattning på de dagar som det inte är en speciell dag.
Men visst svider det att han inte ens bemöda sig med att kläcka ur sig orden "jag tycker om dig" utan att jag var tvungen att påpeka att det faktiskt var alla hjärtans dag.
Då kommer samvetet från hans sida och han vill börja kramas, men den känslan försvann från min sida.

Så att nu sitter jag här och funderar på om jag ens är besviken på att jag inte fick något.
Eller fall jag är besviken på att han endast kom i håg denna dag för att jag påminde honom.
Eller kan det vara så att jag inte ens är besviken eller bara letar efter en ursäkt för att kunna bli besviken.